I´ve got no right to take my place with the human race
Ibland undrar man varför en del tar sig rätten att vara så snäsiga och otrevliga, helt oprovocerat?
Exempel 1.
Kvinna vid återlämningen med en hög med böcker.
Jag drar samtliga. När jag är klar dröjer hon sig kvar. Jag fattar det som att hon vill veta om hon har några böcker kvar på kontot, det brukar vara en vanlig fråga. Så, serviceinriktad som jag är säger jag:
-Ja, då var det tomt på ditt kort.
-Va?
-Det är tomt på ditt kort,
-Vad menar du med det?
-Eh, ja att du inte har några böcker kvar hemma.
-Ja det vet jag väl! fräser hon och går.
?
Exempel 2.
Kvinna vid återlämningen med en hög med böcker.
Hon står en bra bit ifrån datorn, disken är from the olden days och oproportionerligt lång, och hon står längst bort vid hörnet. Ibland ställer sig folk där när dom väntar på att nån hämtar en bok åt dom, från magasinet tex. Jag stannar upp nån sekund, tveksam om hon vill lämna eller inte. Hon snäser åt mig:
-Jasså, du orkar inte sträcka dig längre?
-Inte du heller tydligen, replikerar jag snabbt.
Hon pratade inte med mig på ett halvår sen. Det var helt fine by me.
Och så var vi åter inne på folk som tycker att de får bete sig hur som helst mot människor i serviceyrken...
Japp. Och aldrig vänjer man sig riktigt...
Ville bara skriva att jag tycker att din blogg är helt fantastisk. Jag behövde några skratt för att orka med min eftermiddag på kontoret. Så tack. :-)
Tack själv. Jag blir alltid lika glad för uppskattning från er läsare. :-)
